blir så arg när jag ser hur bra alla andra har det och sen slänger
bort det. uppskattar inte en minut utav det dom har, klarar inte av
tanken. den gör mig illamående, jag skulle göra allt för att få det
vissa har. känns som jag måsta kämpa varie dag för att ha kvar det
jag har idag. vännerna, familjen allt. är det så det ska vara eller är
det något som är fel. för jag vill kunna gå och lägga mig utan en klump
i halsen. nej det jag menar är uppskatta det ni har för en dag finns det
kanske inte kvar.


saknar dig mer och mer för varie dag!