känns inte som det hänt.
nu far jag ut . jag orkar inte sitta inne o loda hela dan.
sovit med en bild på mig o moffa under kudden så de
kändes faktist bra , det är otroligt så underbar han var.
jag saknar han inte för jag tror han är i sitt hus i svenstein
med mommo och går o hummar på sina låtar och löser korsord.
men det kommer en dag så tårarna börjar komma.
men det har inte kommit ännu.
kommer jag nånsin glömma den här tiden ?
tack för 15 år.
Kommentarer
Trackback