motgångar efter motgångar. för några dagar sedan skrev jag
ett inlägg om att inget nånsin kunde ta i från mig leendet på
läpparna just nu. det glädjen jag känt nu dom senaste dagarna
men idag vid 2 tiden kom smällen rätt i ansiktet. min farmor
har hamnat på sjukhus, den släktingen som gjorde allt för mig.

men jag har bestämt att jag inte ska deppa nu för förra gången jag
fick det här samtalet vaknade hon upp. men nu verkar det vara värre
så jag ber er alla. håll tummar och tår för att hon klarar sig och kan
fortsätta göra alla glada. ikväll ska jag nog försöka glömma allt samtidigt
som jag rockar runt på staden med mina vänner. men kanske tar det
lite lugnare ifall mamma ringer och säger att jag måste till sjukan.
nej orkar inte tänka just nu, just nu ska jag hälla upp ett glas juice
lägga mig ner i soffan och blicka tillbaka på minnen. det hjälper