Nu har jag lugnat ner mig några hekto och börjat tänka igen.
vad vill jag göra, jo jag vet exakt vad jag vill göra. men när
hur var och varför. det enda jag vet jag inte vill göra är att
stanna här. i haparanda, i norrbotten i sverige. Eller iallafall
till en stad som man kan sitta på en uteservering en helkväll
utan att man känner igen nån som går förbi, en stad som visar
bio varie kväll och inte en varie söndag. en stad som har liv i
sig hela nätterna, en stad som aldrig sover, en stad där jag kan
planera min dag schema lagt och stressa. jag vill göra saker.
jag är rastlös.

jenny är en riktig life saver. hon gjorde min idrott läxa bara sådär
helt chokande underbart som räddade mitt idrottsbetyg!
och nu ska hon slå hennes klockare hjärna mot min o klocka och så
ska vi se hur vi klarar oss imorgon på företagsprovet. kingeling


var bara tvungen , förstår ni minihunden eller .