Gick tillbaka i fannys jokiahos även känd som olof jokiahos arkiv just och
såg det här, läste den för jeppe och blev bara tjockare i halsen.
att man blir gråtfärdig av sin egen skrivna text är helt sjukt men när man
tänker tillbaka på hur man kände när man skrev det här.
Det var då man trodde en vän hatade en då den inte ringde på en hel dag,
då man trodde man skulle mista den för alltid när man inte sets på en vecka
då man var ovänner när man inte sett den andra på ica och hälsat
men endå, känslor är känslor.

Har nog aldri varit så glad att jag skrev såna här texter när jag var yngre, gick
in på min bilddagbok och kollade igen. Jag skrev vad jag kände!
När man farafar dog, min morfar dog, när jag kände att jag var ledsen,
när jag var glad, när jag älskade någon, när min första kärlek tog slut.
hela tiden och tack vare dom här texterna kan jag nu minnas hur det var

nu vet jag att jag kan vara veckor utan att träffa en vän och veta exakt vart jag har den,
att jag kan missa att hälsa till den på ica men sedan skratta åt det, att inte ringa på en
hel dag men ringa nån dag senare och ha en lång sammanfattning om hur veckna har varit.
det är det jag älskar med mitt liv just nu, jag vet var jag har alla, jag vet vilka som är mina vänner
och vilka som lätt kan sticka kniven i ryggen på mig. så jag njuter verkligen över att ha dom i mitt
liv som jag har just nu och skulle inte byta ut mina fina vänner mot allt i världen.

Men här har ni i allafall texten som fick mig att skrev det här 1000 mil långa inlägget
men fan, är det bara jag som älskar nostalgi käsnlor eller ? nej tänkte väll det.
kul med en pojkvän som somnar snabbare än långben käkar majs på julafton.

---

Taget ur http://fannyjokiaho.blogg.se/2008/march/3.html

<3
jag vill inte känna så här , men jag känner såren i mitt hjärta

jag är född för att vara din vän , det måste vara det rätta

för vi var ju tillsammans varie dag, i ett år
de gör ont att de  inte är så längre , du fanns där vid varie tår

varie skratt som jag hade , varie gång jag behövde en vän
och vi levde alltid i nuet ,o sket i vad som kom sen

men att det här skulle hända , jag kunde aldrig förstå
du var det bästa som jag hade , det var alltid vi två
ända tills allt hände , men jag vet ännu inte vad
jag behöver dig min vän ,och det jag behöver är svar 

varför hände allt det mig , varför nu , varfördå ?
att jag inte orkar med allting , det är du som förstår
// linukka


altså har jag en gullig vän eller har jag en gullig vän va?
älskar dig ändå, vad som än händer!